Tatuering

Förr väntade man i sin ungdom på att bli femton år och få köra moped eller rent av att bli arton och att få lämplighetsintyg och sedermera körkort för att kunna nå metropoler som Kil, Vålberg eller rent av Karlstad. Numera verkar det vara så att många ungdomar väntar på artonårsdagen för att kunna tatuera sig (med benägen hjälp givetvis). Tiderna förändras.

Kanske borde några av dessa ivriga ungdomar tänka på Nordisk Familjeboks kloka förmaningar från 1919: ”Bilderna (tatueringarna, min anm.) låta sig ej annat än operativt borttagas, men undergå ibland i följd af kroppens med årens växlande form betydande deformeringar”.

Själva ordet användes först av själve James Cook på 1760-talet.  Han tog det med sig från de polynesiska språken. På tahitiska och samoanska lär ordet vara tatau, medan det på marquesiska heter tatu.

Nämnda upplaga av Nordisk Familjebok är också säker på vilka som plägar tatuera sig: ”Tatuering genom instickning är ytterligt vanlig inom vissa lägre samhällsklasser, men alldeles särskilt bland sjömän, prostituerade och förbrytare”.

Som vanligt en liten illustration till fenomenet, men denna gång utfärdas en varning. Inget för känsliga eller barn eller en kombination av de två!

Publicerat i etymologi, ord, ordkunskap, svenska | Lämna en kommentar

Ford

Om man är en stark anhängare av bilfirman Alfa Romeo sägs man vara en alfista. Analogt med detta borde min gode vän Finn, som av någon outgrundlig anledning gillar en annan bilfirma; Ford, kallas för en die hard ”fordista”.  Fast jag vet inte om termen finns för dem som kultförklarar Ford Focus.

De flesta av oss vet ju att bilfirman Ford grundades av Henry dito, men färre vet historien bakom ordet ford. Ordet, som ursprungligen betyder ”grunt vatten där man kan vada”, är mycket gammalt och återfinns redan i urgermanskan. Därför finns också ordet i många sammanhang i flera av de germanska språken. Ord eller orddelar som förekommer i ortnamn brukar vara gamla. Och visst finner v orddelen -ford i många ortnamn i germanska språk. I England finns till exempel den berömda universitetsstaden Oxford. Det borde alltså betyda: plats där man kan korsa floden med oxar. En snabb blick på kartan visar att i just Oxford korsar två floder; Themsen och Cherwell, varandra, så där borde det behövas ett gott vadställe,

Tyskans motsvarighet till -ford är -furt med samma betydelse; vadställe. Och visst verkar det stämma. Frankernas vadställe ligger vid floden Main; Frankfurt am Main. De som är utbildade i en tid då namngeografin var viktig kan säkert komma på en uppsjö av tyska stadsnamn som slutar på just -furt.

Nu för tiden har ju alla bloggar med självaktning (?) reklam. Här kommer Ordkällarens bidrag till moderniteten! Fast Ford Edsel rankas ju i flera omröstningar som en av de sämsta bilarna som någonsin tillverkats.

Publicerat i etymologi, ord, ordkunskap, svenska | Lämna en kommentar

Hängmatta

En typ av etymologier som är speciellt intressanta är de s k folketymologierna, vilka innebär att nya ord skapas i språket med hjälp av delar som redan finns. Detta görs utan att egentligen ta hänsyn till den egentliga betydelsen av det nya ordet eller varifrån det kommer, utan mera att det verkar rimligt att det kalla den nya företeelsen på just detta nya sätt.

Detta blev krångligt. Låt oss ta ett exempel i stället. Redan de första europeerna som bersökte de karibiska öarna lär ha stött på ordet  hamaqa möjligen från arawakanska (?), ett språk på Haiti. Detta ord kan ha betytt ungefär fisknät. Via nederländskans hangmat skapades i svenskan ordet hängmatta. Och visst är det rimligt; den ser ju ut som en hängande matta. Det nederländska ordet hangmat har dock inget med hängmatta att göra, utan är bara en förvrängning av det karibiska ordet.

Dessutom har svenskan lånat in detta ord en andra gång, denna gång från engelskan i ordet hammock, betyande hängande soffa.

Ännu mera runt ordets etymologi och också hur man tillverkar en hängmatta finns på:

Publicerat i etymologi, ordkunskap, svenska | Lämna en kommentar

Albatross

Den mäktiga albatrossen lär bara ha siktats vid ett par tillfällen I Sverige.

Ursprungligen kommer ordet från spanskans/portugisiskans ord för pelikan; alcatraz. Det finns flera teorier varifrån dessa språk i sin tur har fått ordet; de flesta av dessa teorier har något med ordet ”vatten” att göra. En del tror att ordet alcatraz kommer från arabiskans al-ghattas, havsörn, medan andra håller på att ordet skulle komma från samma språks al-qadus, vilket lär vara en maskin för att hämta vatten.

Hur som helst har ordet albatross innan det fått sin nuvarande form också fått sig en släng av latinets alba, som betyder vit. Ett ord som i sig är värt ett inlägg. De flesta av oss förknippar väl ordet alcatraz med den beryktade fängelseön med samma namn utanför San Francisco, vilken alltså på spanska heter Isla de Alcatraces; på svenska pelikanön.

Och förstås som vanligt med det geniala Monty Python-gänget:

Publicerat i etymologi, ord, ordkunskap, svenska | Lämna en kommentar

SPAM

Det är mer än troligt att SPAM har sitt ursprung i denna Monty Python-sketch:

När ordet senare kom i bruk var det inte bara om om oönskade e-postmeddelanden, utan om all oönskad elektrononisk kommunikation. Man vet egentligen inte när ordet började användas mer allmänt, men enligt några källor skrev medlemmar i s k MUD (Multi User Dungeons, vilket är ganska svåröversatt men drt finns en länk nedan för ytterligare information), SPAM, när de ville att andra grupp-medlemmars inlägg i debatterna skulle försvinna. Detta skall redan ha börjat någon gång på 1980-talet.

MUD var ett slags textbaserat rollspel som var mycket populärt på 1980-talet och framåt. På Grytet kan den intresserade på området.

Publicerat i etymologi, ordkunskap, svenska | Lämna en kommentar

Utopi

En utopi är betyder egentligen ett perfekt tillstånd eller en perfekt plats, men som egentligen är omöjliga att uppnå.

Själva ordet utopi är hämtat från en bok av Sir Thomas More. Bokens titel är just Utopia och publicerades redan 1516.

More fick ordet från grekiskans ouinte och toposplats, vila han helt sonika sammanställde.

Otaliga är de utopier som vi har att handskas med. På Island tänkte (tänker/kommer man att tänka?)  sig en sådan här fantastisk framtid vad det gäller energiförsörjningen:

More lär ha fått ordet från grekiskans , som betyder ingen och όπος med betydelsen plats; summa summarum: ingen plats eller ingenstans. Och det är ju poängen. Utopin finns i våra huvuden och inte i sinnevärlden.

Publicerat i etymologi, ordkunskap, svenska | Lämna en kommentar

Orangutang

Alla har vi väl sett de mäktiga, men utrotningshotade, orangutangerna antingen i tv eller kanske i något zoo. Själva ordet kommer från malajisjans orang-utan, vilket betyder skogsmänniska.

Självklart är ordet inte bara välfunnet, inte bara därför att orangutangerna lever största delen av sina liv i bland trätopparna i regnskogen, utan också för att de liksom andra människoapor kan använda verktyg.

Några forskare rapporterar att orangutanger har setts använda rullade blad som megafoner för att förstärka sina röster; kanske för att verka större och mera avskräckande än de i själva verket är.

Här är ett klipp från Budapest Zoo, vilket är ett undantag eftersom filmer naturligtvis skall visa fria djur. Hur som helst försöker den här orangutangen manipulera det elektriska stängslet.

Publicerat i etymologi, ord, ordkunskap, svenska | Lämna en kommentar